Alex gröna blogg

Hej där hemma!

Vi har ganska nyligen kommit tillbaka från ett riktigt äventyr! Landskapet som vi åkt igenom är obeskrivlig, jag aldrig sett något liknande.. På vissa ställen såg det ut som vi var på mars och på andra var det färgglada laguner fyllda med flamingos!

Dag 1
Äventyret började en tidig morgon i San Pedro. Det första som hände var att vi stämplades ut ur Chile (för en sista gång..) och åkte en bit i vanen som tog oss till Bolivias gräns. Där stämplades vi in i Bolivia och hoppde in i jeepen som vi skulle åka genom öknen med i 3 dagar! Innan vi skulle hoppa in i jeepen var det så kallt, kunde nästan ha börjat gråta för att det var så hemskt kallt haha. Vi hade ingen aning att det skulle vara så kallt så vi hade inte så mycket kläder på oss just då, men gissa om många fler lager kläder åkte på sen.. Vår jeep kördes av en bolivianska kille som heter Daniel som bara kunde spanska. Som tur var så var det en italienare i jeepen som kunde spanska så han fick översätta åt oss. Sedan så åkte även en franskman och en brasiliansk kvinna i bilen.

Första dagen hade vi 6 st stopp. 3 av dem vid olika laguner. Den första hette Laguna Blanco och låg på 4500 m.ö.h. Nästa hette Laguna Verde, en jättefin grön lagun som fått sin färg från koppar och arsenik. Stopp 3 var mitt på ett ökenfält med utsikt över ett jättefint berg i olika nyanser av vitt och brunt. Nästa stopp var vid några varma källor! Först var vi inte så badsugna för att det var så kallt men sekunden vi landade i vattnet njöt vi ihjäl oss. Så varmt och skönt! Vi badar en stund, pratar med några trevliga engelskmän och tyskar, ser några vilda vikunjas gå förbi. Vikunjas såg vi flera flera gånger under resan och de ser ut som stora bambi med formen av en lama typ och de är de minsta i kamelsläktet tydligen. Efter varma källorna var vi riktigt varma. Nästa gång stannade vi vid en geijser som sprutade enormt mycket ånga! Luften är giftig så vi stannade inte så länge men jäklar vad coolt det var. Efter det stannade vi vid en refugio som vi skulle sova i och åt lunch. Skillnaden på en refugio och ett hostel är att det är lite enklare och det inte finns ett kök att fixa maten i. Efter lunchen åkte vi till sista stoppet för dagen, Laguna Colorado. Vattnet i lagunen var i alla möjliga färger och det fanns massor massor av flamingos som vi kom riktigt nära! Hur de kan överleva sånt hårt klimat är en bra fråga men häftigt var det att se den iallafall.

Natten var inte så kul! Vi var uppe på 4200 möh vilket innebär lite syre i luften och man kan drabbas av höjdsjuka. Brasilianskan i vårt gäng fick det och missade laguna colorada för det.. De stängde av elektriciteten vid halv nio och efter det var det bara att försöka sova för det var kolsvart. Eftersom att det inte fanns någon värme så var det svinkallt när vi skulle sova. Hade 3 par varma sockor, 3 par byxor, 4 tröjor, jacka, mössa och vantar på mig i sängen. Jag somnade först vid 4-5 tiden och 7 gick vi upp.. Kunde inte sova för höjden, pulsen var hög och det kändes när man andades att man fick lite luft. Det var ganska obehagligt faktiskt och jag som annars brukar vara rätt cool i liknande situationer..

Dag 2
Ingen sov bra första natten, alla hade vaknat av och till och känt av höjden i form av huvudvärk och anfåddhet. Bara man vände sig i sängen blev man anfådd liksom. Efter frukosten satte vi oss i jeepen och begav oss mot första stoppet. Det var vid några häftiga bergsformstioner som bildats av att lavan eroderat. En formation såg ut lite som ett träd! Stopp 2 för dagen var vid några färgglada berg igen. Nästkommande 3 stopp var vid 3 olika laguner. Laguna onda, laguna hedionda (sulfur lagun), Laguna canapa (mkt salt). Efter det stannade vi vid en utsiktsplats över en vulcan och gick runt bland torkad lava. Sista stoppet för dagen var vid en tågräls som används för att frakta salt till Chile.

Natt nr 2 var sååå mycket bättre än första natten. Hotellet var gjort i salt!! Och så fräscht med stora sköna sängar och vi behövde bara dela rum med brasilianskan. Vi tog en varm dusch, vilket inte var möjligt första natten, och åt middag i en mysig byggnad där golvet var täckt i saltkorn. Gick och la mig tidigt, runt nio och somnade som en stock. Vaknade dock runt 2 tiden och kunde inte somna om. Som tur va skulle vi ändå upp tidigt för att kolla soluppgången så hann inte bli allt för uttråkad.

Dag 3
Vid 5 satt vi alla i jeepen och begav oss ut i den mörka öknen. Vi åkte nu i Salar de Uyuni, alltså i saltöknen. Mil och åter mil av platt saltmark. Vid 06.30 började solen gå upp och då stannade för att njuta av soluppgången och ta kort. Färgerna var helt fantastiska och vi fick många fina bilder. Nästa stopp var vid en kaktus "ö" mitt ute i salthavet. Det var nästan de coolaste på hela turen! Ön var ganska stor och hela ön var täckt med ENORMA kaktusar. De högsta var typ 3-4 m höga! Vi gick en runda runt ön och tog massa fina bilder. Vi pratade med en norrman och en dansk och tog en scandinavien bild med dem. Efter det var det frukost utomhus (yey) men som tur var så blåste det inget den här dagen så det var faktiskt skönt ute! Efter det åkte vi vidare till ett salthotell där det finns en känd samling av flaggor. Tyvärr ingen svensk flagga där och vi som köpte en till Miami Ultra men som vi sedan slängde, lite synd.. Stoppet efter var för lite lunch. Sista stoppet var vid en tågkyrkogård. Den var inte så mycket att hänga i granen men vi tog lite bilder iallafall.

Vi blev avsläppta i Uyuni, en liten stad, och fick gå och leta hostel. Vi hittade ett trevligt och landade där några timmar innan vi gick för att äta middag. Middag åt vi på stadens bästa restaurang enligt tripadvisor. Det var en pizzeria som ägs av en amerikanare. Där beställde vi en smarrig glutenfri vegansk pizza! Sällskap fick vi av en trevlig engelskman som vi träffade flera gånger under våra alla stopp i öknen (han på mitten av bilden från varma källorna, bilden Hanna kollar in i sin gopro).

Nästa inlägg från Sucre, en av Bolivias två huvudstäder! Kramar!