Alex gröna blogg

LA PAZ & DEATH ROAD
 
Hallåå!
 
Vi har precis varit uppe i en av världens högst belägna städer. La Paz ligger på hela 3600 möh och att gå i uppförsbackar i den här staden var lika jobbigt som att springa intervaller.. Cardio delux för hjärtat. Härifrån har vi tagit oss till death road som är världens farligaste väg och flygit till regnskogen. Men i 3 dagar strosade vi bara runt i La Paz. Vi shoppade lite på witches market, åt goda luncher på en veganrestaurang och en förmiddag gick vi på en 3 timmars walkingtour.

På vår walking tour lärde vi oss om det kända fängelset mitt i La Paz, San Pedro, om de traditionella bolivianska kvinnorna cholitas, om läskiga tradtionella ritualer och om de olika bra och dåliga presidenter som Bolivia haft den senaste tiden. Turen började precis utanför det kända fängelset San Pedro där 2500 fångar hålls exklusive deras familjer. Kan knappt föreställa mig hur trångt det är där inne.. Fängelset har sedan bara ca 15 vakter som i princip bara är vid ingångarna. Inne i fängelset lever de sedan som i ett eget litet samhälle. De har affärer av både olaglig (kokain) och laglig karraktär. I fängelset betalar de sedan hyra för sina celler och det finns riktiga lyxceller med tv, wifi och de har paddor och telefoner de som har råd. Förut kunde turister betala för en guidad tur i fängelset men efter incidenter med rån och att en tjej blev våldtagen så har de slutat med dem.

Jag tror de flesta vet hur en cholita ser ut även om ni inte vet att de just kallas cholita. De har stora kjolar, är ganska överviktiga, har en stor hatt på huvudet och färgglada kläder. Det är en typisk traditionell boliviansk kvinna. De började klä sig såhär efter att spanjorerna invaderade Bolivia och alla inhemska kvinnor fick se de hur vackert spanjorska kvinnor klädde sig och ville se likadana ut. De sydde sina egna kjolar och ansåg det fint att vara överviktig för att de klädde dem bättre. Sen kommer jag inte exakt ihåg hur det låg till med hattarna men de importerades för många från england eller italien och de var för små för männen. Därför lurade de in Cholitasen på att de var ännu vackrare med hatt så att de kunde bli av med det för stora lagret hattar, typ. Hur en cholita bär hatten visar om hon är singel eller inte. Hatten mitt på huvudet innebär att hon är gift och hatten på sne att hon är änka eller singel, ready for the taking. Den sexigaste kroppsdelen på en Cholita är vaderna och ju stöttre desto bättre.
Sen har Cholitasen en intressant uppvaktnings- och flörtlek. Om en man är intresserad av en cholita så gör han en solkatt i cholitans öga. Hon blir förståeligt nog irriterad och kollar på mannen som då fått hennes uppmärksamhet. Han kastar sedan småsten mot henne om flörtleken fortsätter och om det går ännu längre kommer cholitan tillslut visa mannen sin vad. Då är det verkligen game on haha.

Lite annan kul fakta vi fick veta på touren var att de har ett speciellt sätt att förvara potatis så den håller i 15 år. De fryser den och torkar den på något sätt. Sedan sa de att Bolivia inte har någon Mc Donalds vilket är lite förvånanade med tanke på att det jäkla företaget tagit över världen. De berättade även om ritualer de gjorde/kanske gör fortfarande där de använder döda lamafoster innan de bygger ett nytt hus. Förr om de skulle bygga något riktigt stort så offrade de människor som begravdes levande under där byggnaden skulle byggas. Det är högst oklart om det fortfarande förekommer, om det fortfarande gör det så är det väldigt hysh hysh.

Sista dagen i La Paz innan vi skulle flyga mot regnskogen cyklade vi death road. Världens farligaste väg där 300 personer dog om året förr. Vi började uppe på 4700 möh och cyklade först nedför på den nya vägen de byggt för att slippa köra på death road. Vägen var asfalterad och vi rullade ett bra tag nedför den vägen. Riktigt kul för man kunde åka så jäkla fort och utsikten var slående vacker. När vi kom till början av death road blev det grusväg och det blev mycket skumpigare på cyklen. Vägen var riktigt smal på vissa ställen, allt från 2 till 3 meter bred. Kollade man över kanten var det bara ett djupt stup neråt. Varje gång vi stannade för att kolla utsikten och ta lite bilder så tog vi av oss ett lager kläder för det blev snabbt mycket varmare. När vi kommit ungefär hälften på death road tog vi en mellispaus och där fanns en zipline. Den var inte så lång ca 500 m men den gick högt upp och vi körde en superman pose genom ziplinen. Så kul! Vi stannade på ett ställe där 1000 personer dött.. Den delen ligger nästan alltid i molnen och vägen krönte sig precis där. När vägen tog slut var vi långt nere så der var riktigt varmt och vi tog av oss till bara linnen. Vi hoppae sedan in i vanen och körde en bit till ett lunchställe där vi fick buffé och kunde bada och ta en dusch. Så härligt avslut på en sån häftig upplevelse. Hela streckan var sammalagt 55 km och nästan bara nedför och vi slutade på 1200 möh.

Nästa inlägg blir om Amazonas! Bästa äventyret i mitt liv!! Ciao

Fängelset San Pedro
 
Death road
 
SUCRE

Tjohopp!

Här kommer lite bilder från när vi slappade i Bolivias huvudstad Sucre i 6 dagar. Först var vi väldigt förvirrade vilken av Sucre eller La Paz som var huvudstaden, alla sa olika och internet sa olika, men nu är vi 99 % säkra på att Sucre är huvudstaden. Sucre, en gammal spansk kolonialstad med smala gator och vackert målade vita hus. Staden är högt beläget på hela 2800 m.ö.h och ett torg i staden är UNESCO listat. Det är en av de mysigare städer vi besökt den här resan skulle jag vilja säga!

I Sucre fick vi äntligen lite värme igen! Det var så varmt så vi kunde gå i shorts och det har vi inte kunnat göra sen Buenos Aires.. Det fanns en stor marknad där vi köpte massa frukt! Minst 1 kg jordgubbar varje dag och så hittade vi en ny favoritfrukt, sockeranana. Den smakade helt underbart... På marknaden fanns även en hel sektion med juicestånd där vi köpte juice för 8 kr som smakade himmelskt. Den godaste vi drack var gjord på sockeranana och jordgubbar! Det verkar vara en grej i Bolivia att vid lunch servera en förbestämd trerätters meny som kostar mellan 20-30 kr. Många restuaranger serverade dessa vegetariska så vi åt ute nästan fler gånger än på hela resan sammalagt.

En dag åkte vi till parque cretacico för att kolla på världens största samling av dinosauriefotspår. Sammalagt fanns det 12.000 fotspår som de grävt fram. Nu i sommar skulle de även hamna på UNESCO listan. Vi gick på en rundtur som tog oss ända fram till fotspåren och vissa var riktigt stora och välbevarade. På en bild står vi
framför fotspår från en stor sauropod.

Vi gjorde egentligen inte mer i Sucre än att gå runt och njuta och äta gott. Det var välbehövligt efter några häftiga men påfrestande dagar i Salar de Uyuni. Under tre dagar firade de sin självständighetsdag (25e maj). Gatorna var smockade och det spelades paradmusik hela dagarna. Tror de varit självständiga från spanien sedan 1825. Det kommer lite bilder från paraden längre ner! Vi hängde en hel dag med italienaren vi delade jeep med i Salar de Uyuni också. 

En kväll gick vi ut och festade också (vi har bestämt oss att vi ska festa i alla länders huvudstäder som vi besöker..). Innan vi gick ut körde vi dricklekar på hostlet med ca 10 andra och kunde inte slita oss fören någongång efter tolv då de snälla hostel ägarna började tappa tålamodet. Vi gick till en boliviansk klubb där det inte var många gringos (utlänningar). Det var riktigt kul faktiskt, och billigt haha.. Inträde och drinkar låg på 30 kr. Musiken var kanske inte topp, mest musik vi inte kände igen meen ibland så slängde de in lite house som vi kände igen. De spelade bl a squats vilket var lite random men kul!

Nästa inlägg blir från La Paz! PoK på er

 

UNESCO delen av staden
Mamma tog bilder på din favorithund