Alex gröna blogg

SALAR DE UYUNI, BOLIVIA

Hej där hemma!

Vi har ganska nyligen kommit tillbaka från ett riktigt äventyr! Landskapet som vi åkt igenom är obeskrivlig, jag aldrig sett något liknande.. På vissa ställen såg det ut som vi var på mars och på andra var det färgglada laguner fyllda med flamingos!

Dag 1
Äventyret började en tidig morgon i San Pedro. Det första som hände var att vi stämplades ut ur Chile (för en sista gång..) och åkte en bit i vanen som tog oss till Bolivias gräns. Där stämplades vi in i Bolivia och hoppde in i jeepen som vi skulle åka genom öknen med i 3 dagar! Innan vi skulle hoppa in i jeepen var det så kallt, kunde nästan ha börjat gråta för att det var så hemskt kallt haha. Vi hade ingen aning att det skulle vara så kallt så vi hade inte så mycket kläder på oss just då, men gissa om många fler lager kläder åkte på sen.. Vår jeep kördes av en bolivianska kille som heter Daniel som bara kunde spanska. Som tur var så var det en italienare i jeepen som kunde spanska så han fick översätta åt oss. Sedan så åkte även en franskman och en brasiliansk kvinna i bilen.

Första dagen hade vi 6 st stopp. 3 av dem vid olika laguner. Den första hette Laguna Blanco och låg på 4500 m.ö.h. Nästa hette Laguna Verde, en jättefin grön lagun som fått sin färg från koppar och arsenik. Stopp 3 var mitt på ett ökenfält med utsikt över ett jättefint berg i olika nyanser av vitt och brunt. Nästa stopp var vid några varma källor! Först var vi inte så badsugna för att det var så kallt men sekunden vi landade i vattnet njöt vi ihjäl oss. Så varmt och skönt! Vi badar en stund, pratar med några trevliga engelskmän och tyskar, ser några vilda vikunjas gå förbi. Vikunjas såg vi flera flera gånger under resan och de ser ut som stora bambi med formen av en lama typ och de är de minsta i kamelsläktet tydligen. Efter varma källorna var vi riktigt varma. Nästa gång stannade vi vid en geijser som sprutade enormt mycket ånga! Luften är giftig så vi stannade inte så länge men jäklar vad coolt det var. Efter det stannade vi vid en refugio som vi skulle sova i och åt lunch. Skillnaden på en refugio och ett hostel är att det är lite enklare och det inte finns ett kök att fixa maten i. Efter lunchen åkte vi till sista stoppet för dagen, Laguna Colorado. Vattnet i lagunen var i alla möjliga färger och det fanns massor massor av flamingos som vi kom riktigt nära! Hur de kan överleva sånt hårt klimat är en bra fråga men häftigt var det att se den iallafall.

Natten var inte så kul! Vi var uppe på 4200 möh vilket innebär lite syre i luften och man kan drabbas av höjdsjuka. Brasilianskan i vårt gäng fick det och missade laguna colorada för det.. De stängde av elektriciteten vid halv nio och efter det var det bara att försöka sova för det var kolsvart. Eftersom att det inte fanns någon värme så var det svinkallt när vi skulle sova. Hade 3 par varma sockor, 3 par byxor, 4 tröjor, jacka, mössa och vantar på mig i sängen. Jag somnade först vid 4-5 tiden och 7 gick vi upp.. Kunde inte sova för höjden, pulsen var hög och det kändes när man andades att man fick lite luft. Det var ganska obehagligt faktiskt och jag som annars brukar vara rätt cool i liknande situationer..

Dag 2
Ingen sov bra första natten, alla hade vaknat av och till och känt av höjden i form av huvudvärk och anfåddhet. Bara man vände sig i sängen blev man anfådd liksom. Efter frukosten satte vi oss i jeepen och begav oss mot första stoppet. Det var vid några häftiga bergsformstioner som bildats av att lavan eroderat. En formation såg ut lite som ett träd! Stopp 2 för dagen var vid några färgglada berg igen. Nästkommande 3 stopp var vid 3 olika laguner. Laguna onda, laguna hedionda (sulfur lagun), Laguna canapa (mkt salt). Efter det stannade vi vid en utsiktsplats över en vulcan och gick runt bland torkad lava. Sista stoppet för dagen var vid en tågräls som används för att frakta salt till Chile.

Natt nr 2 var sååå mycket bättre än första natten. Hotellet var gjort i salt!! Och så fräscht med stora sköna sängar och vi behövde bara dela rum med brasilianskan. Vi tog en varm dusch, vilket inte var möjligt första natten, och åt middag i en mysig byggnad där golvet var täckt i saltkorn. Gick och la mig tidigt, runt nio och somnade som en stock. Vaknade dock runt 2 tiden och kunde inte somna om. Som tur va skulle vi ändå upp tidigt för att kolla soluppgången så hann inte bli allt för uttråkad.

Dag 3
Vid 5 satt vi alla i jeepen och begav oss ut i den mörka öknen. Vi åkte nu i Salar de Uyuni, alltså i saltöknen. Mil och åter mil av platt saltmark. Vid 06.30 började solen gå upp och då stannade för att njuta av soluppgången och ta kort. Färgerna var helt fantastiska och vi fick många fina bilder. Nästa stopp var vid en kaktus "ö" mitt ute i salthavet. Det var nästan de coolaste på hela turen! Ön var ganska stor och hela ön var täckt med ENORMA kaktusar. De högsta var typ 3-4 m höga! Vi gick en runda runt ön och tog massa fina bilder. Vi pratade med en norrman och en dansk och tog en scandinavien bild med dem. Efter det var det frukost utomhus (yey) men som tur var så blåste det inget den här dagen så det var faktiskt skönt ute! Efter det åkte vi vidare till ett salthotell där det finns en känd samling av flaggor. Tyvärr ingen svensk flagga där och vi som köpte en till Miami Ultra men som vi sedan slängde, lite synd.. Stoppet efter var för lite lunch. Sista stoppet var vid en tågkyrkogård. Den var inte så mycket att hänga i granen men vi tog lite bilder iallafall.

Vi blev avsläppta i Uyuni, en liten stad, och fick gå och leta hostel. Vi hittade ett trevligt och landade där några timmar innan vi gick för att äta middag. Middag åt vi på stadens bästa restaurang enligt tripadvisor. Det var en pizzeria som ägs av en amerikanare. Där beställde vi en smarrig glutenfri vegansk pizza! Sällskap fick vi av en trevlig engelskman som vi träffade flera gånger under våra alla stopp i öknen (han på mitten av bilden från varma källorna, bilden Hanna kollar in i sin gopro).

Nästa inlägg från Sucre, en av Bolivias två huvudstäder! Kramar!

 
 
SAN PEDRO DE ATACAMA

Holahola!

Atacamaöknen som är den torraste i världen, där har vi varit! På vissa ställen har det inte regnat sedan NASA börjat mäta nederbörden där, imagine that. Staden vi bodde och gillade störtmkt heter San Pedro de Atacama och ligger nära gränsen till Bolivia. Hit åker man för att göra olika tours till bl a geijsrar, häftiga valleys, laguner med flamingos och heta källor. Även turer till vackra Salar de Uyuni i Bolivia gick härifrån och det var den turen som vi åkt till San Pedro för att göra! Staden ligger på 2300 möh och alla husen var gjorda i lera vilket var rätt häftigt. Det är verkligen inte varje dag man är i en lerstad!

Landskapet upp genom Atacama var amazing! Höga berg i alla former och färger. Bussresan tog 22h och är förmodligen den sista superlånga bussresan vi gör. Sammalagt från El Chalten i södra Argentina upp till San Pedro har vi åkt buss i 67 h... Tur att det från och med nu så kommer avstånden vara kortare!
Framför oss i bussen satt två svenskar, de första svenskarna vi pratat med sedan Rio där vi träffade sammalagt 3 svenskar. Inte många svenskar i Sydamerika...

Vi kom fram i San Pedro en sen kväll och blev förvånade över hur kallt det var. Vi som hoppats på att det skulle bli varmare ju längre upp vi kom men nej det här var kallare än vi någonsin haft. Nästan minus på kvällen (men typ 23 grader på dagarna iaf). När vi landat i våra rum sa vi hej till Andrew som också var i staden. Andrew, om ni kommer ihåg, som vi träffade i Torres del paine och sedan i Santiago. Han hade bytt hostel för att bo på samma som oss. Jättekul att träffa vår roliga amerikanare igen! 

Första dagen i San Pedro gick vi runt och kikade på olika turer. Vi bokade en stargazing tur, alltså en tur där vi skulle kolla på stjärnorna. Den här öknen är känd för att man ser fantastiskt mycket av stjärnhimlen på kvällarna (faktiskt typ det bästa i världen för att se stjätnhimlen har jag läst). Samma kväll åkte vi vid 22.30 för att kolla på stjärnorna. I början av turen så fick vi en liten genomgång om avstånd och storlek på planeter och stjärnor. Stjärnorna de visade oss på tvn var helt enorma, det gick knappt att ta in den massiva storleken. Sedan gick vi ut för att kolla på stjärnorna! Wow vilken himmel vi såg. Aldrig sett så mycket stjärnor och jag har aldrig sett vintergatan förut. Så vacker! De bjöd oss på lite snacks och vin till de som ville ha. Vi fick kolla på planeterna och stjärnorna genom ett stort teleskop. Vi såg jupiter och dess 4a månar (om jag minns rätt) fick vi se samt saturnus och ringarna runt planeten, så coolt! I slutet tog vi en gruppbild med stjärnhimlen i bakgrunden samt så fick vi individuella bilder. Vi ser lite inklippta ut i bilderna för att vi var tvugna att stå stilla i typ 20 sec, vilket var svårare än man kan tro haha. 

Dag två i San Pedro gick vi runt och gjorde små ärenden samt försökte hitta ett företag som vi ville göra vår Uyuni tour med. Salar de Uyuni är en sjukt häftig saltöknen och på vägen dit stannar man på sjukt vackra ställen samt sover över 2 nätter på olika hotell. Tillslut bestämde vi oss för att boka med det företaget som vi kollade stjärnorna med. Vi var väldigt nöjda med kvällen innan och vi kunde pruta ner priset lite!

På kvällen åt vi en tre-rätters middag med Andrew, sista gången vi skulle hinna ses i Sydamerika då han skulle in i Argentina igen. Middagen var god och trevlig förutom den lite förargliga detaljen att vår förrättssoppa hade små bitar av griskött i sig... Hanna upptäckte det rätt fort och sa till kyparen varav han sa att det bara var böner. Vi äter lite till och Hanna hittar en större bit som omöjligt kunde misstas för en böna. Kyparen försöker ändå övertyga oss om att det inte är något kött i grytan men tar tillslut med sig soppan ut i köket och kommer tillbaka med en zucchinisoppa. Huvudrätten samt efterrätten var sedan suverängod. När det sedan är dags att beställa notan så har de inte tagit betalt för vår mat (han fick nog berättat för sig i köket att det var gris vi fått på tallriken). Helt rätt att vi inte behövde betala. Känns surt och ledsamt att man kan ha fått i sig några bit kött men men inte så mycket att göra i efterhand..

Morgonen efter blev vi uppplockade av en van vid 07.30 för att åka ut ur Chile och in i Bolivia. Vilket jäkla äventyr det var! Mer om Salar de Uyuni i nästa inlägg (varning för att det kommer bli ett långt inlägg med mycket bilder haha). Ciao! 
 

Hostlet

Lyllo Andrew fick med ett stjärnskott på sin bild..

Fina hostelkatten

VALPARISO

Hey!

Valpariso, en liten kuststad i Chile, har vi nyligen spenderat 2 dagar i. Valpariso är med på Unescos världsarvslista för att den har ett historiskt värde. När man började åka till Sydamerika så var båt det sättet att ta sig till Chile. Att ta sig genom Argentina och över anderna var ett för stort besvär. Valpariso var den första staden man började åka till i Chile!

Våra två dagar i Valpariso var mysiga! Vädret var härlig, runt 23 grader och mest sol. Vi gick bl a och kollade på sjölejon i hamnen vilket jag tyckte var väldigt kul. Har aldrig sett sjölejon vilda förut! Sedan åkte vi upp med en funicular som är som någon slags gammal bergbana som invånarna åkte upp med för att komma till de gamla kvarteren förr, nu åker mest turister i dem. I de gamla kvarteren som är unescolistade gick vi runt och kollade på utsikten och husen. Där var det massor av fint klotter och husen hade alla möjliga random färger! Francisca berättade att folk målade sina hus i de färger som de kunde köpa av segelbåtar som ankrade i hamnen förr i tiden. Det är därför de har så olika och ibland starka färger. Dag två åt vi en god sallad på en mysig restaurang med fin utsikt och på eftermiddagen tog vi oss tillbaka till Santiago för att ta en långbuss uppåt.

I nästa inlägg kommer bilder från San pedro de Atacama som är en stad mitt i Atacamaöknen! Håll utkik! Kram❤

Funicular