Alex gröna blogg - Från Emil i Lönneberga gårdar till industri gårdar

I två dagar har jag på min kurs i lantbruksekonomi besökt 4 olika gårdar. Vi besökte: en spannmålsgård, en gård med slaktkor, en äggproduktionsgård och en mjölkgård. Det har varit intressant att se dagens lantbruk med egna ögon efter att ha läst en del kurser om det. Jag tror de flesta har uppfattningen att vår mat kommer från gårdar likt de som finns i Astrid Lingrens sagovärld där grisarna i Lönneberga springer runt på en gullig liten gård och leker med Emil hela dagarna. Så ser det tyvärr inte ut längre... I det här inlägget tänkte jag med text och bilder berätta och visa hur dagens lantbruk ser ut. Jag tror att många skulle vilja veta vart deras mat kommer ifrån och eftersom det inte lärs ut i skolan får man lära sig det någon annan stans. Jag hoppas att fler börjar reflektera över vart maten kommer ifrån och utifrån detta göra mer etiska korrekta val i framtiden!

Gårdsbesök nr 1:

Under det första gårdsbesöket besökte vi en spannmålsgård. Gården odlade 600 hektar mark. En hektar är 10 000 kvm så ja 600 kvm är väldigt mycket mark. Förr, ungefär innan andra världskriget, fanns det inga gårdar som enbart bedrev spannmålsodling utan då förekom såkallat växeljordbruk på mycket mindre marker. Då hade man både djur och odlade växter och alla dessa var nödvändiga för gården. Idag brukas marken mycket mer intensivt och fokuserat på en gren tex bara på jordbruk eller bara på mjölkproduktion osv. Lantbruket har blivit mycket mer effektivt och intensivt och beror på att bönderna efter andra världskriget fick tillgång på kemiska bekämpningmedel och gödningsmedel (kväve och fosfor). Ett inträde i EU med fri handel har lett till prispressning och krav på att göra jordbruket mer kostnadseffektivt för att kunna konkurrera med priserna. Intensivare jordbruk har lett till större skördar. MEN det här konventionella lantbruket som växt fram har många och stora baksidor. De kemiska bekämpningmedlen är mycket giftiga som dödar biologisk mångfald och det finns många studier som visar på att kemikalierna också hamnar i våra kroppar när vi äter maten. Vi är inne i den 6e massutrotningen under jordens historia så om vi vill bromsa den måste kemikalierna bort. Sedan försvinner (enligt den stora miljöforskaren Johan Rockström) jordens resiliens (förmåga att motverka klimatförändringarna) om den biologiska mångfalden försvinner. Så den biologiska mångfalden är otroligt otroligt viktig! Utan biologisk mångfald försvinner också ekosystemtjänster som polinering, rent vatten mm vilket kan få oerhörda konsekvenser för både för oss i-länder och framförallt för fattiga länder.

Gårdsbesök nr 2:

Den här gården låg en bit utanför Uppsala och föder upp slaktkor. På gården finns det ca 60 st kvigor (en kviga är en ko som ännu inte fått någon kalv) och kor. De har som mål att utöka sin produktion till ca 120 nötdjur. På den här gården var produktionen fortfarande ganska småskalig men påväg mot en mer storskalig produktion. Djuren hade små fållor utomhus där de hade fri tillgång till hö vilket var den maten de fick. Sedan gick djuren tillsammans i en grupp inomhus där de stod på ett tjockt lager av halm. De hade även några får i en annan del av ladugården.

Det som var annorlunda med den här gården jämfört med en vanlig slaktdjursgård är att här matades de enbart med grovfoder (hö och-/eller ensilage) och inget kraftfoder (spannmål, soja osv) vilket ger en längre uppfödningstid (på ca 20 månader isället för 14-18 månader ) och en bättre djurhälsa. På "vanliga" konventionella gårdar utfordras djuren till stor del med kraftfoder vilket ger en kortare uppfödningstid. En del av fodret består då av soja som kommer från odlingar där regnskog huggits ner. Kor ger en stor klimatpåverkan då det på 1 kg kött går åt 9 kg foder.

Så kort och gott var inte den här gården ett skräckexempel men visar ändå på att djuren lever ett relativt kort liv och besättningarna (dvs antal djur) blivit större (förr var de mkt mindre då hade man kanske ca 20-30 st på en större gård). Att besättningarna växt beror på att det är mer lönsamt att ha fler djur. På ekologiska gårdar har djuren det bättre men lever ändå inte ett långt liv.

Här står korna i sin mindre utefålla och väntar på sommaren då dom äntligen får gå på bete igen

Gårdsbesök nr 3:

Det tredje gårdsbesöket var på en äggproduktions gård. Den här gården var psykiskt påfrestande att besöka. Efter att ha stått och tittat på hönorna genom ett fönster in i ladan blev jag helt trött i huvudet och fick riktig ångest över djurens situation. De var 50 000 st hönor fördelat på två stall. I det vi kollade in i fanns 30 000 hönor, i ett och samma rum! Kaos är ett för snällt ord att beskriva tillståndet där inne. I stallet var det högljutt, mörkt och hönorna kunde knapptt röra sig på. En mer industri liknande inriktning på gård finns nog inte.

Hönorna är avlade så hårt att de värper ett ägg per dag. I naturen lägger hönan endast ägg på våren så därför så ändrar bönderna på ljus och värme inne i anläggningen så de tror att de ska lägga ägg jämt. Hönorna äter bara kraftfoder så äggen innehåller knappt någon omega 3. Efter 1 år slaktas alla hönorna och byts ut mot nya och eftersom det hönornas värde är så lågt tar man aldrig in någon veterinär om någon höna blir dålig. Ca 5 % av hönorna dör under tiden de ska producera ägg pg a leverförfettning och dåliga levnadsförhållande. Med tanke på att hönor lever i mindre grupper så är det nog underförstått att 30 000 st hönor under samma tak är mer än lite stressande. Om ni måste äta ägg, ät ekologiska! Då får hönorna iallafall ett mer drägligt liv med utevistelse, mindre stress och ekologisk mat.

Juste! Alla tuppkycklingar sorteras ut och slängs i en nermalningsmaskin direkt vid kläckning. Hur grymt fel är inte det?

Den här bilden är inte tagen från vårt besök men den speglade bäst hur det såg ut i ladan. Skillanden var i princip bara att vi använder vita höns i Sverige.. Hönsproducenter är väldigt rädda för att folk ska se hur det ser ut i deras produktionsanläggnignar!

Gårdsbesök nr 4:

Sista besöket var på en mjölkgård med ca 150 kor. På gården fanns det 3 mjölkrobotar där kossorna själva går in för att bli mjölkade. Produktion har blivit väldigt industrialiserad på större gårdarna som denna. Det finns mycket att säga om mjölkproduktionen men de viktigaste delarna, tror jag, är att kalven separeras i regel direkt efter födsel från sin mor för att de inte ska få några moder-kalv band. Eftersom mjölken är produkten bönderna säljer så är denna värdefull och kalven får därför inte dricka mjölken från sin mor. De får i de flesta fall mjölkrester från mjölkproduktionen istället för den värdefulla råmjölken som skulle varit så nyttig för kalven att själv dricka. Det var också det jobbigaste att se i kostallet, de ensamma kalvarna som försökte suga på allt de kunde komma åt. Finns det något grymmare än att låta ett djur få växa upp utan sin mamma??? Sedan så lever korna bara ca 5 år motsvarande de 20 år de kan leva. När de inte längre producerar de ca 20 liter mjölk (!!!) om dagen de ska producera slaktas de. Kan ju tillägga att kor förr bara producerade en bråkdel av vad de gör idag! Den här aveln mot mer kött på djuren och att de ska producera mer mjölk inte är bra för djurens hälsa. En sista värsting handlar om insemineringen. Jag tror de flesta har en förutfattad mening om att kor måste mjölkas. Kon måste inte mjölkas utan för att man ska kunna mjölka kon året (förutom att de har en liten kort vila mellan varje mjölkning) måste kon få en kalv. Så fort kon fått en kalv insemineras hon på nytt och så fortsätter hjulet snurra. Tyvärr är inte ekologisk produktion så mycket bättre, kalven får gå 2 dagar längre med mamman (vilket kan vara dåligt för de hinner bygga ett band under den tiden). Dock får de vara ute mer...

Värt att tillägga att det går åt 8 liter vatten på 1 liter mjölk samt massor av foder på det, så det är tyvärr inte klimatvänligt heller...

Till vänster står korna och väntar på sin tur i mjölkroboten

Ko i en mjölkrobot som har exakt koll på hur mkt kon mjölkar och mjölkats

En liten ensam gullig kalv som försöker suga på allt för att den inte fått göra det på sin mamma

Några söta ensamma kalvar

Hoppas mitt inlägg gett en lite större inblick i dagens intensiva lantbruk. Lantbruket har verkligen förändrats. Djurväldfärd är fortfarnade viktigt i Sverige men utifrån allt jag lärt mig så kallar jag inte dagens lantbruk djurvänligt. Om ni som jag älskar djur och natur ät mindre kött och mejerier (dra gärna ner så mycket det bara går)! Mejerier är också oerhört viktiga att dra ner på då de på samma sätt bidrar till att djurens lidande och miljöförstöringarna som köttet gör...